Nästan ingen av oss har tid att läsa allt vi skulle vilja läsa. Vi säger att vi inte har tid, men ändå tillåter vi oss att låta oräkneliga timmar gå till spillo på sysslor som att skrolla sociala mediers flöden och hålla koll på andra människors liv. Människor vi inte kan komma ihåg hur vi känner, om vi ens känner dem. Ju mer vi tar del av andras liv, desto mindre delaktiga blir vi i våra egna. Enligt rapporten Svenskarna och Internet lägger vi minst en timme per dag bara på sociala medier. Och runt fyra timmar på att kolla på vår telefon.1
Känner du igen dig? Det är okej! Men vet du? Det måste inte vara så här. Tiden behöver inte glida oss ur händerna. Tänk om vi kunde förhålla oss mer proaktivt till vår tid? Välja vad vi la den på? Göra val varje dag baserade på en något mer långsiktig strategi, eller åtminstone baserade på en idé om vad vi vill ägna vår tid här på jorden åt. Är det verkligen att drunkna i algoritmer som någon annan satt upp, just i syfte att fånga oss? Eller är det möjligt att själva välja vad vi tycker är viktigt, och ägna vår tid åt det?
Vår tid är mer värd än guld
Givetvis kan vi själva välja. Men det är svårt. Och det är inte ditt fel. Faktiskt inte alls. Enligt hjärnforskaren Anders Hansen är det mest värdefulla på jorden inte längre guld, dollar eller yen, utan din och min uppmärksamhet. I en artikel i SvD berättar han:
“Genom alltmer sofistikerad teknik har företag som Facebook och Tiktok lyckats hacka vår uppmärksamhet och därmed blivit några av historiens mäktigaste och högst värderade. Vår försämrade koncentration är alltså inte en slump. Den teknik som i dag utgör en så stor del av våra liv hade inte behövt ha som mål att kräva maximalt mycket av vår uppmärksamhet. Du har svårt att koncentrera dig på den här texten för att någon tjänar pengar på det. Någon har stulit din uppmärksamhet. Denna utveckling sträcker sig emellertid längre än det senaste decenniets era av smarta telefoner och sociala medier.”2
Stolen Focus – nu som snabbläst version på svenska hos Piece of Cake
Vidare visar den brittiska författaren Johann Hari i sin bok Stolen Focus hur den digitala utvecklingen som pågått i 200 år de senaste tio åren har lagt i en turboväxel. Det har resulterat i att vi numera lever i en värld så full av distraktioner att människor till och med har svårt att vara närvarande i sina egna liv. Boken Stolen Focus finns utgiven i en snabbläst version på svenska av Piece of Cake.
I Stolen Focus identifierar Johann Hari tolv huvudfaktorer som bidrar till vår närmast kollektiva förlust av koncentration och försämringen av vår uppmärksamhet. Du är alltså inte ensam om att tycka att det har blivit svårare att bibehålla uppmärksamheten på den uppgift du är igång med. Hari beskriver i detalj hur alla dessa kapitalistiska krafter närmast sammanstrålar i en perfekt storm som stjäl vårt fokus. Vår sömn försämras, vi upplever mental och fysisk utmattning, och vi tappar intresset för långsamma aktiviteter. Läsning, meditation och fri lek får stå tillbaka när vi blir beroende av snabba sociala medier. Övervakningskapitalismen lever på att hålla vår uppmärksamhet fången, och i boken beskriver Hari hur vi kan göra för att slå tillbaka.
Det behövs regleringar på ett mer övergripande plan
Anders Hansen talar också om problematiken med den nya tekniken, och redogör vem som egentligen har ansvar för den, på ett mer övergripande plan.
“Vi måste också komma ihåg att det inte bara är vårt fel när enormt starka kommersiella krafter otyglat fått göra digitala produkter så beroendeframkallande att vi har svårt att stå emot. Alla inser att det inte räcker med att säga åt folk att ha mask för att skydda sig mot New Delhis smog, myndigheter måste också skydda stadens invånare genom att förbättra luftkvaliteten. Det behövs med andra ord regleringar.”
Vår generation får betala priset för Tiktok
Regleringar på en högre och mer omfattande nivå kan hjälpa oss att ta oss ur det beroende som vi kollektivt har fastnat i, den osunda, beroendeframkallande relationen med våra skärmar. För givetvis går det att slå sig fri också på ett personligt plan, även om det är en utmaning för oss. Anders Hansen talar om vår samtid, nästan som ett fenomen.
“Jag är övertygad att framtida generationer kommer tycka att det var oerhört naivt att implementera så kraftfulla och beroendeframkallande digitala produkter som Tiktok med i praktiken obefintlig reglering. Bristen på den senare är emellertid inte förvånande i ett historiskt perspektiv. Det förflutna är fullt av exempel på att när en ny teknik för kommunikation införs – vare sig det är boktryckarkonsten eller radion – så är det den första generationen som betalar priset. Så även denna gång.”
Det uppkopplade sker på bekostnad av det nedkopplade
För nog blir vi påverkade av skärmtiden. Inte bara för att den stjäl tid från våra nedkopplade aktiviteter. Skärmarna får oss också att bli mer stillasittande vilket påverkar oss negativt rent fysiskt. Men vi får det också sämre psykiskt. Dels påverkas psykiska funktioner, såsom koncentrationsförmåga och minne, negativt. Dels påverkas vårt psykiska välbefinnande. Något som hjärnforskaren Anders Hansen har skrivit mycket om, till exempel i böckerna Skärmhjärnan och Depphjärnan.
Utöver försämrad mental hälsa, får vi också en nedsatt koncentrationsförmåga. Något som påverkar oss i vår vardag och inte minst i vårt arbetsliv.
Psykologen Gloria Mark vid University of California har länge mätt människors koncentrationsförmåga genom att klocka hur ofta de hoppar mellan olika uppgifter på jobbet. Forskning från University of California visar hur vår koncentrationsförmåga har påverkats över tid. År 2004 sysslade vi i genomsnittet med en uppgift 150 sekunder innan vi hoppade vidare till nästa. År 2022 hade det sjunkit till 47 sekunder.3
Jaha, det här var ju inte kul … Så vad är egentligen lösningen på problemet?
Att vi mår allt sämre såväl i huvud som i kropp, att vi får försämrad koncentration och att vi inte lägger vår värdefulla tid på något som känns meningsfullt, känns ju inte särskilt upplyftande.
Så vad kan vi göra för att må bättre? Enligt psykiatriker, som exempelvis Anders Hansen, så vilar vårt välbefinnande på tre grundpelare: Sömn, motion och andra människor. De är så essentiella att de närmast kan ses som skyddsfaktorer i vårt moderna samhälle.
Men givetvis handlar det också om en balans i livet i stort. Vi har råd att ägna oss åt skärmtid en begränsad del av vår dag, om vi också ägnar oss åt andra saker och inte låter skärmtiden äta upp all vår tid. Vi kan också aktivt välja vad vi vill göra, när vi har skärmtid. Är det att falla offer för sociala mediers algoritmer, eller kan vi välja att få ut något meningsfullt av skrollandet och svajpandet?
Givetvis. Vi kan till exempel läsa och lyssna på snabblästa böcker. Exempelvis från Sveriges första snabblästförlag, Piece of Cake. Här kan vi ta del av kunskap i mikroformat, av den senaste forskningen, i snabbläst form. Vi kan ta del av underhållande och utvecklande skönlitterära berättelser. Berättelser som stimulerar fantasin och vårt psykiska välbefinnande på ett helt annat sätt än sociala mediers innehåll.
Den mentala tallriksmodellen för att må bättre – läs snabbläst i lagom dos
Visst du att det till och med finns en mental tallriksmodell, för vårt huvud? Den består av sådant som vårt liv behöver innehålla, som mentala näringsämnen, för att vi ska må så bra som möjligt.
Healthy Mind Platter, alltså den mentala tallriksmodellen för goda vanor, är framtagen av de brittiska forskarna Dr David Rock och Dr Dan Siegel. De har identifierat sju mentala näringsämnen som främjar hjärnans kapacitet och ser till att vi mentalt fungerar så bra som möjligt. Vi är idag överhettade, vilket skapar ett sämre välmående. Det kommer från vårt eviga multitaskande, vår fragmenterade uppmärksamhet och ”information overload”.
Genom att dela in dagen enligt dessa sju näringsämnen, eller portioner, och hitta den sammansättning som fungerar bäst för dig, stärker du hjärnans förbindelser och förbättrar dessutom kontakten med andra människor. Proportionerna är individuella och kan förändras över tid. Men gemensamt för oss alla är att vi ska ge vår hjärna många möjligheter att utvecklas på olika sätt. Då behöver den också olika influenser och olika näringsämnen.
De sju mentala näringsämnena är:
FOKUSTID = När vi fokuserar målmedvetet och utmanar hjärnan görs det nya djupa kopplingar och nya neuroner skapas. En splittrad hjärna blir trött och ineffektiv, en fokuserad hjärna är skarp och klartänkt. Du förbättrar din fokustid genom att fokusera på en sak eller uppgift i taget. Det kan till exempel handla om att lyssna på en snabbläst bok, en kvart om dagen. Du får då som en kvarts mikro-learning. Gör du det en kvart varje dag, så får du ihop nästan två timmar i veckan. Det ger dig åtta timmar på en månad. En kvart om dagen motsvarar alltså en heldagsutbildning i månaden. Bara så där!
AKTIVITETER = Vi måste tillåta oss att vara spontana och kreativa. Unna oss att lekfullt njuta av nya saker på fritiden. Att ha roligt och att leka skapar nya kopplingar i hjärnan. Det ger dig också ny energi och gör dig lycklig i längden. Om vi aldrig leker eller aktiverar oss kan hjärnan bli fylld av tankar och känslor som inte ger energi. Då kan man till och med känna sig deppig. Så vad kan du själv göra? Jo, fundera över vad du gillar att göra, och gör mer av det!
HÄNGA IRL = Varje gång vi ses på riktigt, IRL, skrattar, tittar varandra i ögonen, kramas eller rör vid varandra så skickas det ut signaler i kroppen som gör oss lugna, trygga och som dämpar stress. Samma sak gäller när vi knyter kontakt med världen runt om oss. När vi nätverkar med nya människor, eller kopplar ihop oss med världen runt omkring oss, aktiveras hjärnans relationella nätverk. Vi mår bra av att känna att vi är en del av en gemenskap. Det handlar om att vara generös och känna tacksamhet. Gör vi det, så kan vi ge tillbaka till andra människor och till vår planet. Vad krävs av oss då? Jo, att hänga med andra IRL – sociala medier räknas alltså inte! Att knyta kontakt med naturen runt omkring dig fungerar också bra.
MOTION/RÖRELSE = När vi rör oss stärker vi hjärnan på flera sätt. Rörelse frigör ämnen i kroppen som gör oss lyckliga. Genom att motionera regelbundet blir vi friskare, mindre stressade, starkare, piggare och får bättre sömnkvalitet. Det hjälper hjärnan att växa genom livet. Hur kommer du igång? Hitta något du gillar att göra och gör mer av det. Om vi tvingar oss till gymmet eller ut i löpspåret är risken stor att vi slutar efter ett tag. Målsättningen är att röra sig på något sätt, varje dag.
CHILLTID = När vi bara är, utan några förväntningar på oss att prestera, vilar vi upp oss ordentligt. Det kan till exempel handla om att hänga i soffan, läsa en bok eller skriva/rita. Men det kan också handla om meditation, för när vi fångar upp bilder, tankar och känslor hjälper vi hjärnan att interagera och koppla ihop olika saker. Det i sig förbättrar sambandet mellan hjärnan och kroppen. Det hjälper oss också att skapa förståelse för andra. Att chilla är inte så svårt, inte egentligen. Ta lite tid varje dag till att bara vara utan några förväntningar eller krav. Det är dessutom viktigt för vår återhämtning. Annars är risken stor att vi känner att vi alltid måste presentera, vilket i sig ofta skapar stress.
HJÄRNVILA = Det är när vi inte riktar vår uppmärksamhet åt något särskilt, utan bara är utan ett specifikt syfte eller mål. Vi låter hjärnan vandra fritt och slappna av, vilket laddar våra mentala batterier. Det hjälper hjärnan att vila och ladda om. Dessutom är det ofta i dessa pauser vi kommer på lösningar på problem. Nya idéer kommer bara när man ger de egna tankarna utrymme. Hur gör man då? Jo, låt tankarna få vandra fritt (utan skärmen!) varje dag.
SÖMN = När vi sover smälter vi samman tankar, lär oss och återhämtar oss från intryck. Här bearbetar vi vad som hände igår, vad som hände idag och förbereder oss på vad som händer i framtiden. Sömn hjälper hjärnan att smälta dagens intryck och införlivar all ny kunskap vi lärt oss under dagen. Sömn bygger också upp vårt immunsystem, hjälper oss att tänka, hitta nya perspektiv och ger oss energi att göra sådant som vi mår bra av. Sover vi för lite blir hjärnan lättare försatt i en känslostorm, vilket kan göra oss mer lättirriterade och ledsna. Hur mycket man behöver sova är väldigt olika och individuellt. Men 7-9 timmar per natt är ett bra riktmärke.
Varför är det så viktigt att reglera sin skärmtid och ge hjärnan annan näring?
Jo, med tanke på att livet inte är oändligt, utan snarare ganska kort, är det viktigt att vara närvarande när det pågår och inte (alltid) distraherad av andra tankar. Om vi blir bättre på att medvetet välja tankar och vad vi lägger vår tid på, kommer vi att få bättre livskvalitet, jobba smartare och må bättre. Liksom leva mer förankrade i oss själva.
Också Piece of Cakes böcker kan man förvisso läsa digitalt. De flesta handlar om personlig utveckling och hur du kan skapa ett bättre och mer hälsosamt liv, och en sundare relation till skärmen och andra distraktioner i den moderna samtiden. Så kom ihåg att njut dem med måtta. En bok om dagen är alldeles perfekt.
